Ridskolepolicy

Vad står ridskolan för

· Säkerhet för häst och ryttare.

· Bra hästhållning. En eftersträvan mot en god miljö för hästarna. Ridskolehästarna får daglig utevistelse och rids i varierad miljö.

· Främja bra ridning så eleverna får en bra grund att stå på.

· Teori ingår i utbildningsplanen.

· Samarbete mellan privatryttare, ridskolelever, styrelsen, sektioner och kommunen.

· Medlemskap i TBHK

· Mindre grupper för att utveckla eleverna, så de kan ta sig från nybörjare till rutinerade ryttare.

· Instruktörerna utbildar sig.

· Servicemedveten mot kunder, hästägare, uppdragsgivare.

· Vi rider för att det är kul!

Ett gott Sportmanship

Vi hjälper och tar hand om varandra och delar med oss av våra erfarenheter. Vi stöttar varandra så vi får en bra gemenskap i klubben och blir ett föredöme för andra klubbar och ridskolor.

Ett gott Horsemanship

Har en attityd som sätter hästens välbefinnande i centrum. Löser arbetsuppgifter på ett sådant sätt som är säkert för häst och människa. Förstår och delvis kan förutse hästens beteende och reaktioner Vi använder ett korrekt fackspråk, visar ordningssinne, arbetar effektivt, rationellt, ekonomiskt och ergonomiskt riktigt. Har för uppgiften rätt kläder. Ridning är mycket mera än att sitta på hästryggen. Det är samspel mellan människa och häst. Det samspelet lär man sig först och främst genom att umgås med och studera hästens beteende i olika situationer, vilket tar många år att lära sig. Det är kunskap om vad hästen äter dricker och hur den ska skötas. Kunskap får man genom att man övar både praktiskt och teoretiskt, genom att man engagerar sig i de olika aktiviteter klubben och ridskolan har att erbjuda.

Klubben

Klubben drivs ideellt så alla hjälps åt och är i största möjliga mån med på arbetsdagar, tävlingar m.m. Alla har möjlighet till att ordna med trivseldagar, dvs. aktiviteter öppna för alla i klubben. T ex. Grillkväll, julbord, resor.

Tag kontakt med föräldrasektionen så kan de hjälpa till med inköp m.m. Det behövs fler personer i våra sektioner.

De sektioner som TBHK har; föräldra- (har hand om b la cafeterian), tävlings- (ordnar inför tävlingar), Ungdoms- (alla upp tom 26 är välkomna).

Är du intresserad av att delta i någon sektion tag kontakt med ansvarig person för respektive grupp.

Ridning för ryttare med funktionsvariation

Vi på TBHK är mycket stolta över att vi kan erbjuda ridlektioner till ryttare med funktionsvariationer. Då vi hela tiden sträver efter att TBHK ska vara en klubb där alla känner sig välkomna.

I dagsläget finns det ingen enskild grupp för ryttare med funktionsvariationer Men om efterfrågan finns öppnar vi givetvis upp för att starta en grupp. 

För att ridning ska fungera så smidigt som möjligt har vi bla en taklyft, en dubbelsadel, och givetvis ridlärare som har efarenhet av personer med funktionsvariationer.

Är du sugen på att prova på? kontakta Evelina Bromér telenr 0766353634 .

Vid dessa lektioner krävs det att ryttaren har med sig assistenter som kan hjälpa till.

Ryttarens utrustning

Klädsel

Vid ridning ska man använda en kroppsnära klädsel och undvika bylsiga

jackor och halsdukar. Även sommartid ska ryttarens axlar vara täckta, rid

därför ej enbart med linne. Med undantag för ytterjackor får klädesplagg

inte vara försedda med kapuschong.

Använd alltid handskar vid ridning, longering, tömkörning och lastning.

Kläder på och av

Tag aldrig på eller av kläder sittande till häst. Om det i ett speciellt

sammanhang anses säkerhetsmässigt bättre att rätta klädseln uppsutten

skall en hästkunnig person hålla hästen under hela proceduren.

Hjälm

Svenska ridsportförbundet har beslutat att hjälm ska bäras vid uppsutten

ridning och körning inom förbundets verksamhet. En bra ridhjälm ska

passa precis och uppfylla kraven, dvs. vara godkänd med CE-märkning.

En hjälm som varit med om ett kraftigt tillbud anses vara förbrukad. Att

hjälmen går sönder visar att den tog upp krafter som annars skulle ha

drabbat huvudet.

Skor med klack

Att ha rätt skor på sig är lika viktigt som att använda hjälm. För både

bekvämligheten och säkerheten ska man använda ridstövlar eller ridskor

med klack. Ridstövlar ger ett bra skydd för både fötter och ben. Har man

klack på skorna kan inte foten åka igenom en stigbygel av rätt storlek.

Stövlar och skor skall ha en tunnare, normalt räffla ad, sula med normal bredd. I

handeln förekommer ridskor och grova stövlar med alltför breda och grova

sulor vilka då de fastnar i stigbygeln utgör en allvarlig risk.

Sporrar används bara vid ridning och bör tas av när man är på marken och hanterar hästar. De kan innebära en snubblingsrisk.

Vid arbete och hästskötsel i stallet rekommenderas grövre skor, eventuellt med stålhätta, samt heltäckande klädsel ( ej shorts och sandaler).

Skyddsväst

Skyddsväst kan användas oavsett om man är lektions- eller tävlingsryttare.

Västen skall vara CE – märkt och får inte vara för stor. Ska man tävla

fälttävlan är det ett krav enligt tävlingsreglementet (TR) att använda

Godkänd skyddsväst. Den ska vara märkt med lägst skyddsklass Beta

Blå. (Det finns även orange, röd, och lila märkning som är godkända

för fälttävlan).

Skyddsvästen får sättas utanpå ridjackan när man tävlar

hoppning. Det gäller både ponnyryttare och ryttare på ridhäst.

Mobiltelefon

Ryttare som rider ut i terrängen kan med tanke på säkerheten gärna ta med

sig mobiltelefon, men den skall endast användas i en nödsituation.

Att sitta till häst och tala i telefon måste anses vara ett lika stort oskick som

att röka till häst - och innebär dessutom en säkerhetsrisk.

Tuggummi

Uppsutten ryttare får ej tugga tuggummi.

Piercing

Smycken såsom piercing, örhängen och ringar får ej användas vid ridning

då dessa utgör olycksrisker. All piercing är förbjudet vid yrkesutbildning

och yrkesprov med hästar.

Uppsatt hår

Vid ridning och hästhanterande skall långt hår vara uppsatt eller ihopsamlat

under en huvudbonad.

Ringar/ skadade fingrar

Att ha ringar på fingrarna när man hanterar hästens hovar innebär en risk

eftersom sömnitarna kan fastna och orsaka skador på fingrarna. Ännu

allvarligare skador uppkommer då man har fingrarna i bettringarna eller i

järnringarna på grimman när man leder eller håller i hästen.

Ridspö (utan ögla)

Ridspöet kan för den erfarne ryttaren vara en säkerhetsdetalj då det gäller

att övertyga en häst att, ex vis i en trafiksituation, förflytta sig i säkerhet.

Ridinstruktören har dock att redan vid första lektionen informera

nybörjaren om att ta bort den ögla som kanske finns nånstans på ridspöet eftersom det hindrar spöet att falla fritt om ryttare håller på att falla av. Spöet kan då skrämma hästen. Vid ridning av unga eller okända hästar användes endast ett kort spö.

Upp- och avsittning

Vid upp- och avsittning hålles ridspöet i vänster hand. Tyglarna ska ligga

på hästens hals. Medan ryttaren drar ner stigbyglarna, justerar längden på

stiglädren och spänner sadelgjorden, ska han/hon alltid ha armen instucken

mellan tyglarna. Att låta hästen stå lös är både dumt och tanklöst. Även

den lugnaste häst kan bli rädd och springa i väg och kan då skada både sig

själv och andra.

Avpassa stigläder

Ryttaren skall i ett tidigt skede lära sig att avpassa stiglädrets längd med

foten kvar i stigbygeln.